Goda nyheter från EU:s bank (Dagens Industri 31.8.2017)

Kansanedustajien blogit

Du vet den där känslan när någonting nytt börjar. Det är spännande. Lite fjärilar i magen. Adrenalin i blodet. Energinivåerna stiger. Man känner sig sådär nykär. Allt är nytt och härligt.

Den känslan har jag haft denna vecka. Efter 13 år som både EU-parlamentariker och minister började jag som Europeiska investeringsbankens (EIB) vicepresident i måndags.

Jo, jo jag vet att ett hopp från politiker till bankir inte låter värst sexigt, men jag tycker att det är det. Dessutom är Luxemburg en fin stad, och nu talar jag inte bara om cykelrutter.

EIB hör till en av världens bästa hemligheter inom den internationella finansvärlden. Alla känner till IMF, Europeiska centralbanken eller Världsbanken, men få vet att EIB är inte bara EU:s bank utan världens största multilaterala bank.

EIB grundades 1958. Banken ägs av EU:s 28 medlemsländer. Balansen (assets) är 600 miljarder euro och finansieringen kring 80 miljarder euro årligen. Byråer finns det i 40 länder och aktivitet i över 140 länder.

EIB brukar kallas för de goda nyheternas bank. Varför? Därför att banken fokuserar på att ge lån åt projekt i både den offentliga och privata sektorn. EIB prioriterar projekt som hjälper små och medelstora företag, klimat och miljö, innovationer och infrastruktur.

Det är inte fråga om små projekt. Av ungefär 650 projekt är medellånen 100 miljoner euro. Visst finns det mindre lån, men ofta är det fråga om större belopp. Tanken är att EIB lånar ut en tredjedel och att resten kommer från annat håll.

Sverige har också utnyttjat EIB. I till exempel klimatfågor har svenska företag och myndigheter fått över 3 miljarder i lån under åren 2012–2017. Bland annat Castellum och Vasakronan fick respektive 75 och 200 miljoner euro för att bygga nya energivänliga hus.

Största delen av lånen, hela 90 procent, delas ut inom EUländer. Resten hamnar utanför EU. EIB har till exempel en viktig roll i att bekämpa asylkrisen eller hjälpa med större infrastrukturprojekt i östra grannländer.

Det blir saker som jag känner till från förut – EU-institutioner har en dynamik jag blivit van vid under årens lopp. Samtidigt blir det mycket nytt: projekt, risker, finansiering och transaktioner. En nyfiken hjärna njuter av att lära sig nya saker.

Men, vad gör en glamourös bankir under sin första arbetsdag? Söker sig naturligvis till Ikea för skaffa allt det som en ny lägenhet behöver. I andan av varornas fria rörlighet så gör jag mina uppköp på andra sidan av gränsen, i Belgien.