I samlingspartistiska kommuner ligger hjärtat till höger

Alla partier menar väl. Det är väl ingen som skulle medvetet ersätta välfärd med vanfärd?

Vi alla är av den åsikt att det är bra att barn går i skolan, minnessjuka får hjälp och att istället för att köa till hälsocentralen borde man få vård snabbare. Det är få som inte håller med om framtida vintrar ska vara snörika eller att gatorna ska vara trygga.

Den gemensamma nämnaren är alltså att man vill väl. De stora skillnaderna finns i sätten att komma dit, eller oftare bristen på dem. 

Att våga gräva djupt i den gemensamma kassakistan är ingen lösning. Lösningen är snarare att arbeta för att kistan inte blir tom. Därför måste ställa frågan: vem kan sköta våra gemensamma angelägenheter så att den gemensamma kakan ska fortsätta att växa, de gemensamma pengarna ska fortsätta räcka till och servicen ska fortsätta fungera?

Man måste först skapa det som ska delas innan man kan dela på det. Ett tomt kylskåp är tomt oavsett hur ofta man öppnar dörren.

Det är beklagansvärt många partier som inte värdesätter det att kommunerna förtvinar utan en fungerande ekonomi. Människor flyttar bort, arbetsplatser och tjänster försvinner.  Lösningen är inte att fortsätta dela när det inte finns något kvar att dela. Lösningen är inte helleroändliga skattehöjningar. Man bör nämligen komma ihåg att det är kommuninvånarnas pengar som kommunerna till sist och slutligen använder.

Utan en hållbar ekonomi skulle vi inte ha världens bästa skola, fungerande hälsovård eller bra kollektivtrafik. Utan människor och företag som arbetar, skapar nytt, tar steget in i det osäkra och sträcker sig efter stjärnorna skulle vi ha varken asfalt på vägarna eller biblioteksbussar eller festivaler.

Ekvationen är egentligen enkel: när människorna i kommunen har förutsättningar för ett gott liv slår kommunens hjärta friskt, ekonomin är robust och det skapas arbete och arbetsplatser. Då finns det något att dela, så att man kan upprätthålla god service samt ta hand om säkerheten, trivseln, miljön och fritidsaktiviteter.

Samlingspartiets politik är den mest humana möjliga. Den består inte enbart av vackra ord och önskemål – den skrider till verket för att verkligen göra gott.

Hjärtat ligger därför till höger. 

Vi säger ja till en robust kommunal ekonomi, god köpkraft hos människorna, framgångsrika företag och hållbar utveckling

Den kommunala ekonomin ska skötas som den egna ekonomin. Skulderna ska betalas av, man kan inte spendera mer än man tjänar, man sparar för sämre tider och man investerar i framtiden. Vi accepterar inte en vidlyftig ekonomiförvaltning där man ignorerar de egentliga problemen eller låter bli att försöka förbättra saker. 

Och om – tyvärr allt oftare, när – det blir svåra tider söker vi en lösning så att vi kan ändra utvecklingen riktning. 

Ekonomin kan inte balanseras genom att gräva allt djupare i kommuninvånarnas fickor. Vi motsätter oss en höjning av kommunalskatten. Beskattning av arbetet i Finland har nått sin gräns. Beskattningen kan inte skruvas upp ytterligare. Man ska istället kunna producera tjänster på ett smartare och mer effektivt sätt.

Samlingspartiet anser att människorna så långt som möjligt ska själv få bestämma över hur de använder sina pengar. Vårt mål är att kommunalskatten i Finlands kommuner inte ska höjas under fullmäktigeperioden. Vi vill sätta stopp för dolda kommunalskatter och ökade levnadskostnader. En årligen återkommande höjning av avfallsavgifter, elöverföringsavgifter, vattenavgifter eller andra avgifter får inte vara ett sätt att lappa och laga dålig kommunekonomi. Först ska man alltid försöka förbättra produktiviteten och konkurrenskraften. 

Det är företag som skapar arbete och välfärd. Samlingspartiet är Finlands företagarvänligaste parti. Vi vill att alla kommuner ska bli företagarvänliga. Kommunernas centrala uppdrag är att främja möjligheter för företagare. 

Kommuner behöver inte vara åskådare som bara betraktar företagens levnadsvillkor. Kommuner kan genom sitt agerande bidra till att företagen frodas. Vi vill att kommunala beslut alltid ska beakta konsekvenserna för företagare, och när kommuner erbjuder tjänster ska kommunen lyssna på företagen: om ett företag kan bevisa sig kunna producera en kommunal tjänst med högre kvalitet eller till en lägre kostnad, ska tjänsteproduktionen öppnas upp för konkurrens. 

Vi vill att också små och medelstora företag ska ha möjlighet att delta i upphandlingar. Upphandlingar ska delas upp i lämpliga delar. Verksamheten för kommunalt ägda bolag ska med undantag av strategiska funktioner begränsas till områden där det inte finns någon fungerande marknad.

Det skapas mer arbete när den som söker arbete hittar den som erbjuder arbete. Det är kommunernas uppgift att hjälpa dem som av någon orsak har svårt att få arbete. Arbetslösa ska inte bollas mellan olika instanser. Istället är det kommunens uppgift att genomföra åtgärder som faktiskt har påverkan. Detta är bara möjligt när man har täta kontakter med företag och läroanstalter, och när företagen får vara med och lösa problemen. 

Vid stadsplanering ska man se till att kommunen erbjuder möjligheter till olika former av boende och fritidsaktiviteter, samt alltid ett tillräckligt utbud av företagstomter. Vi vill att stadsplaneringen samt byggande av bostäder sker på marknadsvillkor. Vi litar på att människor i huvudsak agerar rationellt utan stränga och detaljerade normer. 

Stadsplanering får inte fastna i byråkratins djungel. En tidsgaranti för handläggning ska fastställas för myndigheternas tillståndshantering. Om en kommuninvånare eller ett företag inte får sin tillståndsansökan prövad inom utsatt tid och om det inte finns något uppenbart juridiskt hinder för att bevilja tillståndet ska tillståndet beviljas automatiskt. Kommunerna bör också satsa på att minska administrativa bördor och byråkrati.

Samlingspartiet säger ja till att söka modiga lösningar till vår tids svåraste problem. Klimatförändringen är en global fråga, men det konkreta arbetet görs ofta lokalt i kommuner och städer. Samlingspartiet vill behålla en ren natur med hög mångfald för framtida generationer. Närskolan ska värmas upp med jordvärme istället för olja. Kol ska ersättas med lågutsläppsenergi. Avfallsåtervinningen ska byggas på de senaste innovationerna. Trafikutsläppen ska minskas på ett smart och effektivt sätt. Avlopps- och dagvatten ska rengöras bättre än nu.

Vi tror att utbildning lönar sig: grundsakerna ska fixas och vi sätter stopp för utanförskap och mobbning

Vi vill ha mer skola i skolorna. Det innebär inte ett återvändo till det förflutna, utan en förstärkning av det som fungerar väl i skolorna. Det handlar om mycket grundläggande saker: mera tid, det vill säga lärotimmar, uppskattade yrkesmänniskor och inlärningsvilliga elever, samt en skola där ingen behöver känna sig rädd. Vi kräver att skolutrymmena inte utgör en hälsorisk och de ska vara trygga. 

Vårt mål är att kommunen ska kunna erbjuda fler veckotimmar än nationella miniminivån. På så sätt kan eleverna erbjudas exempelvis ett brett utbud av språk och valbara ämnen. Några befintliga ämnen kan också få flera timmar, exempelvis modersmålet, matematik eller gymnastik. Med tillräckliga lärarresurser tryggar man en låg tröskel till stöd i rätt tid för de som är i behov av det. 

Vi litar på lärarna. Vi anser att skolorna kan göra ett effektivt arbete endast när lärarna har möjlighet och frihet att koncentrera sig på bra undervisning. Eleverna ska i sina skolor kunna lära sig och lärarna ska kunna undervisa – utan rädsla och oro. Vi vill göra allt som krävs för att utrota skolmobbning. Man ska ingripa vid vartenda fall av skolmobbning och vid behov vidta ytterligare åtgärder. 

Skolavhopp och utanförskap är fortfarande olösta problem. Regeringens läropliktsprojekt löser inte dessa problem. Samlingspartiet tror inte på tvång. Elever som saknar motivation stannar inte kvar i skolan. Samlingspartiet vill säkerställa att alla ungdomar har grundläggande läse-, räkne- och sociala färdigheter efter grundskolan. 

Vi anser att stöd och hjälp ska riktas till de elever som är i behov av det. En förlängning av läroplikten hotar att ta resurser från utbildningens innehåll och det individuella stödet till eleverna.

Var och en ska hitta sin egen väg efter grundskolan, oavsett om den går mot akademitoppen eller praktiskt yrkesarbete. Samlingspartiet tror på ett mångsidigt samarbete. För att företag ska fortsätta ha tillgång till kompetenta yrkesmänniskor, och för att flitiga människor ska fortsätta ha arbete, behövs det en dialog mellan de olika aktörerna.

Finland var en tydlig etta i den internationella PISA-jämförelsen är 2006. Vi var världsbäst på naturvetenskap och matematik, och nästbäst på läskunskaper. Vi är fortfarande i världstoppen, men inte längre bäst. Detta har varit en sjunkande trend hela årtiondet.

Samlingspartiet vill ha tillbaka Finland som etta i undervisningsjämförelserna. Vi vill att den sjunkande trenden ska avbrytas, att de svagaste eleverna ska med och att varje ungdoms individuella talang ska beaktas.

Vi har en stark tro på att grunden för goda kunskaper läggs redan i barndomen. Barnens deltagande i förskolepedagogiken ska upp på den nordiska nivån. Det är lättare att förstärka sina kunskaper som barn än att rätta till brister som vuxen.

År 2021 inleds ett försök med tvåårig förskoleundervisning med ca 10 000 deltagande barn. Till förskoleundervisningen upprättas läroplaner, vilka syftar till att förstärka barnens kunskaper på ett ålderslämpligt sätt. Vi vill införa tvåårig förskoleundervisning för barni hela Finland, så att alla har tillräckliga kunskaper redan när skolan börjar.

Vi vill att människor ska få vård istället för att köa: vi tror på kommunernas och människornas valfrihet – vi motsätter oss en landskapsregering

Samlingspartiet vill åtgärda problemen i social- och hälsovårdstjänsterna på basis av det nuvarande systemet utan landskap. Landskapsmodellen innebär bara nya problem. Vi motsätter oss absolut landskapsbeskattning, eftersom det skulle också innebära en högre beskattning av arbete. 

Kommuner och kommunalt samarbete är det bästa sättet att ordna tjänster även i framtiden. När kommunerna samarbetar får man tillräckligt med befolkningsunderlag för effektiva tjänsterna av hög kvalitet. Då stannar beslutsmakten i lokala händer. 

Regeringens planerade landskapsmodell skapar en ny regional inkomstfördelningsautomat, förstärker beskattningen och ökar avståndet mellan serviceutbudet och människorna. Landskapsmodellen medför ökad byråkrati och flyttar beslutsmakten från kommunernas och städernas fullmäktige till social- och hälsovårdsministeriet. Den skrotar städernas förmåga att investera i framtiden, såsom skolor, infrastruktur eller fritidsaktiviteter.

Istället för att stå i kö ska människan få vård. Vi vill förstärka vårdgarantin på hälsocentraler och i mentalvårdstjänster från tre månader till en månad. Vi vill halvera vårdgarantin från sex månader till tre månader när det gäller att inleda sjukhusvård och munvård. Man ska få vård inom en månad, helst snabbare. Om man inte får service inom utsatt tid ska kunden erbjudas en tjänstesedel, med vilken kunden kan själv välja vårdproducent. När man får vård tidigt minskar behovet av tyngre vård.

Vi villutveckla digitala social- och hälsovårdstjänster. Vi vill att man ska kunna använda en applikation för att beställa tid för tandvård också inom den offentliga vården, att man ska kunna träffa sin läkare på distansmottagning eller få laboratorieresultat till sin mobil.

Förebyggande åtgärder och tidigt ingripande är den bästa socialtjänsten. Varje person som fångas upp och får hjälp tillräckligt tidigt är en seger, både mänskligt och ekonomiskt. 

Särskilt barn ska skyddas och hjälpas innan problemen blir komplicerade och mångfaldiga. Barn och familjer ska få hjälp så snart behovet uppstår. Världens bästa rådgivningssystem uppmärksammar varje barn och familj. Tröskeln till familjetjänster ska vara låg, och öppenvården ska ha tillräckligt med resurser. Utöver kommunala beslut ska lagarna ge barnskyddet tillräckliga befogenheter för arbetet. Barnskyddsanstalterna ska kunna sätta tillräckliga gränser för ungdomar.

Vi förverkligar också terapigarantin. Alla som lider av problem med den mentala hälsan ska få tillräcklig vård och behandling i ett tidigt skede innan det uppstår allvarliga problem.

Människovärdet försvinner inte när man blir pensionär. Seniorer är aktiva aktörer, inte enbart tjänstebrukare. I många kommuner utgör seniorer en bärande kraft när det gäller exempelvis frivilligverksamhet eller som storkonsumenter av kultur. I livskraftiga samlingspartistiska kommuner har seniorer ett brett utbud av fritids- och rekreationsaktiviteter – det håller också ensamheten på avstånd. Det är viktigt även för seniorer att kommunalskatten och serviceavgifterna håller sig på en måttlig nivå, då har man pengar över till annat. 

Det samlingspartistiska hjärtat klappar för ålderdomen – man kan ha ett rikt och fullvärdigt liv hela vägen. Seniorer ska få all form av stöd när det kommer till funktionsförmågan. Att få bo hemma är en human och klok lösning, om man klarar sig själv och önskar bo hemma. Vi vill satsa på att människorna ska ha så många friska levnadsår som möjligt, och att man ska klara sig hemma så bra som möjligt. Närståendevårdare – de som vårdar andra – ska få stöd i form av exempelvis tillräckligt många lediga dagar.

Rehabilitering får inte tillräckligt med uppmärksamhet i Finland. En fallolycka innebär inte att man aldrig mera kan resa sig med egna krafter. I samlingspartistiska kommuner finns det platser där man kan vårda sina krafter och muskelkondition tillsammans med andra – motionsparker och motionsbanor med belysning. Förebyggande motion är ett utmärkt sätt att få friskare levnadsår. Samtidigt minskar behovet av tyngre äldreservice.

Ingenting kan ersätta en annan människas blick eller handberöring. Vi föredrar permanenta vårdrelationer inom hemvården. Det är viktigt att få träffa samma skötare så ofta som möjligt. Inom effektiverat serviceboende kan den mänskliga faktorn innebära exempelvis en hemliknande boendemiljö. När man vill gå ut i parken för att lyssna på vårens första koltrast får det inte bli inställt därför att ingen kan följa med.

Kvaliteten inom äldreservicen ska hela tiden följas upp. Vi skulle införa flera oanmälda inspektioner inom både privata och offentliga vårdhem.

Social- och hälsotjänsterna skulle inte kunna fungera en enda dag utan kunnig och engagerad personal. Vi skulle införa flera studieplatser för utbildningar inom social- och hälsovården. Vi skulle garantera yrkesutbildade människor inom social- och hälsovården möjlighet till tillräcklig kompletterande utbildning. Vi skulle satsa på ett gott ledarskap. Bra ledning ser till att personalen har möjlighet att koncentrera sig på det arbete man är kompetent för.

Varje hemlös ska få ett hem. För att nå dit ska hyresbostäder med offentligt stöd i högre grad än idag riktas till hemlösa, samtidigt som socialarbetet förstärks. Vårt mål är att utrota hemlösheten i Finland under nästa fullmäktigeperiod.

Små saker är stora för oss: vi ser till att naturstigar, simhallar och sommarteatrar är i gott skick 

Vad är det som gör att livet verkligen fungerar? En motionsbana med belysning? Välfungerande busstidtabeller? En plats i daghemsplats nära hemmet? Klipporna i skogen intill? Simhallens förlängda öppettider? Chat-tidsbeställning för tandkontroll? Praktiska snedparkeringsplatser intill handelsgatan? En trygg skolresa?

Ofta är det förvånansvärt små saker som gör att vardagen fungerar. De varierar också beroende på var man bor. En välfungerande vardag ser olika ut på olika håll i landet, och till och med i olika delar av en och samma stad. Varje kommun i Finland ska ha som mål att ha världens mest välfungerande vardag.

I en bra kommun är stationerna, gatorna och parkerna trygga för alla, dygnet runt.  Inom stadsplaneringen ska man mera än tidigare beakta tryggheten i vardagen: tillräcklig belysning, trygga övergångsställen och minskad skadlig segregering. Kommunens egen trygghetspersonal inom räddningsverket och akutsjukvården ska ha goda arbetsförutsättningar. Kommunerna ska föra en aktiv dialog med polisen och andra säkerhetsmyndigheter. Man ska reagera snabbt på tysta varningssignaler.

Rörelsefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. Människor rör sig för att det är roligt och nyttigt – till arbetet, fritidsaktiviteter, dagiset, skolan, eller varför inte till släktingar. Rörligheten bör fungera smidigt i varje kommun. En egen bil är en nödvändighet för de flesta i Finland. Det behövs också välfungerande kollektivtrafik och goda förutsättningar för fotgängare och cyklister. Detta ökar också dragningskraften för platsen.I framtidens trafik ska man samordna minskande utsläpp och smidig rörlighet. Ett förnuftigt mål är inte en minskning av rörligheten och bilismen, utan en minskning av utsläppen. Vi stödjer inte vägtullar, som finländare skulle behöva betala utöver de redan höga skatterna. 

Livet i en samlingspartistisk kommun är aktivt. Människorna rör på sig och ägnar sig åt fritidsaktiviteter. Kommunen erbjuder ramarna: motionsbanor, skidspår, vak och naturstigar. Helst ska detta ske i ett levande och öppet samarbete med föreningar och samfund.

Det händer saker i en levande kommun. På kommungården samlas man inte bara för uppbåd, och det finns många initiativ i ett levande föreningsliv. Varje barn garanteras en hobby genom en hobbygaranti. I städerna syns kulturen förutom i högkvalitativa kulturinstitutioner, också i stadsbilden. Vid planering av nya områden och nybyggen ska man från första början ha med konst som gläder kommuninvånarna.

Det handlar om vilja och förmåga. Det handlar om de kommunala beslutsfattarnas och tjänstemännens vilja att göra mera samt om ett välfungerande system. Vi lovar att vara intresserade och därigenom bidra till aktiviteter. Vi vill att kommunerna ska lära sig agera i en föränderlig värld. Det räcker inte med att meddelanden om beslut offentliggörs på nätet och fästs på kommunens anslagstavla. Varje kommun ska ha ett system för återkoppling som verkligen fungerar. Med dess hjälp kan man i kommunen lösa vardagens problem. Om en lampa brunnit ut byter man ut den. Om en sopkorg är full tömmer man den. En bra kommun finns med i människornas vardag – reagerar på och löser problemen.

—

Detta kommunalvalsprogram har godkänts av Samlingspartiets partistyrelse, och det pekar ut riktlinjerna för vad som ska betonas i kommunalvalet samt tar ställning till centrala kommunalpolitiska frågor, och rikspolitiska nyckelfrågor som berör kommunerna. Därmed besvarar programmet frågan om vad Samlingspartiet anser vara särskilt viktigt just nu, i detta kommunalval. Samlingspartiet godkände vid sin partistämma hösten 2020 ett omfattande målsättningsprogram där vi drar upp riktlinjer inom ett brett spann för frågor i olika politiska sektorer. Riktlinjerna i målsättningsprogrammet finns på adressen: https://www.kokoomus.fi/kokoomus-k62020/