Kompetenscentren är varmt välkomna
De tvåspråkiga centren ska grundas i Raseborg och Borgå, och deras mål är att utveckla högklassiga tvåspråkiga digitala tjänster inom social- och hälsovård vid sidan av att förbättra personalens svenskkunskaper.
Enligt språklagen har var och en rätt att använda svenska eller finska i kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga myndigheter i välfärdsområdena och kommunerna i Finland. Svenskans ställning som nationalspråk definieras i landets grundlag. I Sinituuli 1/2023 skrev jag under rubriken De två språken i Nyland om utmaningarna som ibland framkommer när kunden använder sitt modersmål svenska som servicespråk i samband med offentliga tjänster. I den ovannämnda artikeln konstaterade Jeanette Broman, medlem i nationalspråknämnden och Östra Nylands välfärdsområdesfullmäktige, att det till exempel finns svårigheter i rekryteringen av personal med tillräckliga språkkunskaper.
Språket påverkar serviceupplevelsen
Att få använda sitt modersmål är inte bara en grundläggande rättighet utan också en sak som direkt påverkar serviceupplevelsen när man till exempel får vård. Som patient vill man vanligtvis bli vårdad på modersmålet. Därför handlar det inte bara om rättigheten att få service på modersmålet utan också bekvämligheten att använda tjänster, och att man kan lita på personalen och processen.
Det kan även uppstå situationer där man är tvungen att sänka språkkunskapskraven på grund av att det inte finns tillräckligt många sökande som behärskar svenska. Självklarheten är att det blir problematiskt att erbjuda service på svenska om det är brist på hälsovårdsexperter som är behöriga att arbeta på språket.
Tvåspråkiga kompetenscenter som lösning till bättre svenskkunskaper
För att förbättra personalens språkkunskaper i svenska har Västra och Östra Nylands välfärdsområden samt HUS-sammanslutningen inlett ett gemensamt projekt som gäller tvåspråkiga kompetenscenter. Projektet ingår i regeringen Orpos program, och social- och hälsovårdsministeriet har beviljat projektet en miljon euro i stöd. Därefter har regeringsprogrammet en stark linje att trygga de svenskspråkiga tjänsterna i Nyland och upprätthålla dem. Dessa center ska grundas i Raseborg och Borgå, och deras mål är också att utveckla högklassiga tvåspråkiga digitala tjänster inom social- och hälsovård vid sidan av att höja personalens svenskkunskapsnivå.
I verkligheten är centrens syfte att ordna språkbad och tvåspråkiga praktikplatser för experterna inom social- och hälsovård, utveckla artificiell intelligens som stöd att producera tvåspråkiga tjänster och stöda samarbetet mellan de två ovannämnda välfärdsområdena. Ett syfte med centren är också att skapa en gemensam modell för internationell rekrytering som strävar efter att locka svenskkunniga social- och hälsovårdsexperter även från utlandet. I sin tur med hjälp av språkbad blir det lättnad för problemet med sökande som har bristande kunskaper i svenska, vilket nämndes ovan.
Man ska inte behöva byta till finska
Projektet med de tvåspråkiga kompetenscentren förväntas vara en varmt välkommen reform med tanke på Nylands befolkning med svenska som förstaspråk. Det är inte exceptionellt att en svenskspråkig kund byter direkt till finska på hälsostation eftersom hen antar att personalen saknar kunskapen att tjänstgöra på svenska. Broman anser projektet vara positivt välkommen men understryker att resultaten i praktiken observeras senare i framtiden.
– Projektet stöder dock språkprogrammet vi i nämnden jobbat med och förstås ser jag det här som en positiv sak. Hur det kommer att fungera rentav praktiskt är ju svårt att säga i denna stund men månne inte det klarnar här under hösten, konstaterar Broman.
Intresset för att lära sig svenska växer
Sture Fjäder lyfter fram att digitaliseringen har fördelar med tanke på att erbjuda tjänster. Fjäder kandiderade för Samlingspartiet i riksdagsvalet 2023. Nu fungerar han som ordförande för Borgerlig Samling i Finland som är en svenskspråkig politisk organisation närstående Samlingspartiet.
– Jag tycker att kompetenscentret som nu börjar arbeta i samarbete med olika aktörer är en mycket bra möjlighet att förbättra förutsättningarna att erbjuda service på svenska. Digitaliseringen av servicen är ett
kostnadseffektivt sätt att förbättra servicen, men i dessa projekt får inte den svenska servicen halka efter. Här har kompetenscentret en stor roll att fylla, säger Fjäder.
Det gäller inte bara personalens möjlighet att lära sig svenska utan också intresset för att tillgodogöra sig goda kunskaper i språket. Ur den här synvinkeln ser Fjäder att kompetenscentren kommer att ha en aktiv roll.
– En stor sak som även kan förbättras är den nuvarande personalens intresse för att lära sig sådan svenska att hen kan ge service på klientens modersmål. Här kan kompetenscentret fungera som en aktiv aktör. Samma gäller samarbetet med olika utbildningsanstalter vad gäller rekrytering till utbildningen men även intresset för svenska språket redan under studietiden, säger Fjäder.